Lillen har varit hemma och sjuk nu i Sju Långa dagar...

Ja, då är det bara att göra det Bästa av situationen.

Vi tar våra doggywalks, spelar spel, skrattar, busar oxå har vi bakat Kramforsluder.. Till Allas förtjusning  

Måste ju ta med Jonte på promenader, fastän han haft feber och en hemsk hosta. Han kan ju inte gärna sitta hemma själv vid 6 års ålder...

Feber hade han fre-ons, långdraget och då tog hans pappa ut två VAB dagar för första gången i sonens liv   .

Så jag frågade honom om det gick bra, men han hade "glömt" att ringa försäkringskassan...

Så nu gick han miste om två arbetsdagars lön/vab.

Ja, det är hans huvudvärk.  

Han har den"förmågan" att glömma väldigt många saker...

Numera försöker jag ignorera dessa saker, men när vi bodde i hop i 11 år så gick det mig på nerverna. Allt fick jag påminna honom om, så jag uppmanade honom att skriva påminnelselappar till sig själv, men den kritiken tog han Inte till sig.

Jag gör själv så, när jag skriver i min bok på kvällarna.

Min bok kallar jag "Bra, Tack, Hjälp"

Där skriver jag varje kväll, saker som varit bra/som jag gjort bra under dagen, Saker jag är tacksam över, saker jag behöver hjälp att komma ihåg tills dagen efter...

Som en Check/Påminnelse om vilka saker som skall göras dagen efter,

saker som ska handlas, mail som ska skickas, samtal som ska ringas osv.

Annars är det lätt hänt att nån av grejerna glöms bort.

En checklista kan vi alla behöva då och då.

Men en del väljer att leva ett enkelt liv, där ansvar och viktiga saker "råkar" glömmas bort...

Vad enekl liv det vore att leva, man skyller på att

"F-n det glömde jag bort"...Dagis, skola, möten,mat tider, tider för träning osv...glömde..

Vilken sorts mamma skulle jag anses vara då?  

Jo, den totalt Oansvariga!

Men sån kommer jag Aldrig att bli, mina barn är mitt Allt i livet och jag gör vad som helst för dem!   Vilket oxå innebär att jag Måste komma ihåg saker och ting.

Men med för många saker som ska kommas ihåg ocg göras, så behövs en checklista och den kommer jag nog alltid att ha, tills den dagen jag "glömmer" att skriva i den ...  Men då är nog demensen nära   

Hoppas det är många år tills dess...

Mammas lilla myskille är hemma och sjuk.

Femte dagen idag och febern börjar väl lägga sig nu, men lill kroppen har sån hemsk hosta.

Det är såna här gånger jag önskar att jag kunde byta med mina barn.

Det gör så ont i själen och hjärtat när våra   Älsklingar   är sjuka eller far illa av olika saker..

Vill ju skydda dem från Allt som gör ont och kan skada.

Även sjukdomar..

Men tyvärr går inte det..Det är ju något som vi Alla gått och går igenom och som vi alla växer på något vis av.

Men skulle vilja linda in barnen i ett skyddande nät och bara skydda dem från Livets alla bedrövelser som de ska igenom.

Men samtidigt är det ju något som vi lär oss saker av.

Kanske inte just förkylning, feber osv.

Men allt annat elände som vi Måste igenom.

Men när det gäller våra egna barn, så gör det så förbaskat Ont!

Min dotter går igenom en mindre rolig fas just nu och jag ser sårbarheten i hennes ögon och glansen av tårar.

Åhhh det gör Ont i mitt hjärta!   

Jag har sagt till henne, att jag finns här När och Om hon vill prata, men jag tänker inte tvinga fram något, för jag vet så väl att vissa såna här stunder vill man bara vara ensam med sina egna tankar och tårar.

Jag önskar jag kunde ta henne ur den smärtan hon känner,

för jag Vet Hur j-la ont det gör!

Den smärtan hon går igenom just nu, har jag själv gått igenom flera gånger i mitt liv.

Min sista smärta som drabbade mig, bär jag med mig varje dag.

Tårarna är så Nära hela tiden och vi blir så sårbara när vi har just denna smärta av Brustet hjärta!

Min smärta har jag snart burit med mig ett helt år och den påminns jag om varje dag och varje natt.

Vissa dagar funkar livet bättre och vissa dagar kommer smärtan mer tydligt.

Bilden på näthinnan, av händelser. Orden som klingar i mitt öra.

Det    Brustna Hjärtat och sorgen..

Det brukar avta med tiden, men bilderna är fortfarande lika klara och tydliga och smärtan är fortfarande Enorm.

Det finns fortfarande dagar och kvällar när jag gråter hejdlöst och funderar på om jag nånsin kommer att kunna Älska igen.

Jodå, visst kanske den dagen kommer...

Men livets alla törnar gör oss mer vaksamma och rädd, samtidigt som vi nånstans finner en Inre styrka mellan varven, som tar oss vidare i vardagen.

Kroppen är en Otrolig apparat, som har funktioner som vi inte alltid förstår oss på.

Jag har mina fina Barn, som är Allt i Livet för mig och vår fina Vovve och vi kämpar oss fram med varandras kärlek och just i dag är jag Stark.  

Åhhh vilken Härlig känlsa i kroppen nu, när snön börjar försvinna i en rasande fart och solen skiner.

Energin ligger på Topp såna här underbara dagar!

I dag var jag på Ica Maxi med en härlig tjej som heter Kina.

Kemin funkade direkt mellan oss.

Ska dit solo sen och fylla på varor och kolla läget.

Sen blev det en tur till Ica Kvantum, men där fick vi vända för inga varor hade kommit.

Egentligen är det konstigt att Ica´s personal inte räcker till för att fylla på varor. Med tanke på hur mycket personal de har

i såna stora Ica butiker.

I fika rummet satt väl kanske 20 stycken av Ica´s egna personal..

Hrmpf, förstår att det inte räcker med deras egna, när så många ska sitta och dröna samtidigt.  

Alla säljare kommer dit och fyller på sina egna produkter, en-två gånger per vecka.

Så det kommer att bli en kul resa, att åka runt lite och det är mycket folk man möter på såna arbetsplatser.

Jag gillar ju att surra med människor, har ju jobbat i butik i så många år tidigare innan jag halkade in på ett bananskal inom Lss.

Men jag är väl mer en butiksmänniska

än en som gillar att ta hand om sjuka.

Men det är ju tur att det finns de som gillar att jobba med sjuka och äldre oxå, för annars vore våra pensionärer helt ensamma.

Det finns så många äldre människor som sitter ensamma i sina hem och de stackare som har barn, som ski-er i dem totalt.

  Kokstryk skulle de ha!  

Hur Osams de än har varit förr, så borde ju alla ha samvete att hjälpa sina egna föräldrar. De tog ju hand om oss, när vi var små, så det är våran förb-ade skyldighet att ta hand om dem när de blir gamla och inte klarar av att ta hand om sig själva.

Det är ju Livets Gång, för oss alla och ett sunt förnuft bara!

I dag när jag kom ut från Ica, fick jag en sån Energikick   

av solen och började planera in en skogstur redan där.

När jag väl var hemma, blev det en tur med Rocky i skogen och visserligen blåste det, men solen värmde rejält och det är Otroligt vilken Energikick det ger, Jipppieee det är Vår!!!

I går var jag på Clas Ohlson och skulle köpa nya lysrör till badrumsskåpet.

Men Clas Ohlson kallas för "Gubb dagis", vilket jag inte begriper.

Jag Älskar att gå i den butiken.De har ju så mycket skoj.

I en monter låg en liten sak som såg ut som en handske..

En Massagehand   En handske i plast som är försedd med nio kulor som rullar lätt över kroppen. För ynka 49 kronor!

Jag köpte en sån, perfekt att massera sig själv med, tänkte jag.

Men döm om min förvåning när min hund Rocky kom och blev intresserad.

Jag testade den här handsken på min dotter och då kom Rocky och ville vara med.

Så jag testade den på honom oxå..

Han höll på att somna, han fullkomligt älskade den behandlingen.

Har masserat honom några gånger med bara fingrarna och det brukar sluta i bus  , men inte med denna. Lill killen somnade nästan.

Åhh vad han gillade detta.

Så nu får jag ju ta och bege mig iväg och köpa en till, så lilla Rocky får en egen massagehand.

I morgon ska  jag på det berömda labbet och lämna nya prover, så det får bli Clas Ohlson efteråt.

Glömde köpa engångs handskar där i går, så jag ska ju ändå dit.

Jag använder såna som används på sjukhus och dylikt och de har jag alltid köpt i 100-pack på Apoteket för 119 kronor.

Men Clas Ohlson säljer 50-pack för 29 kronor, så det blir ju 58 kr för 100 stycken och det är en himla skillnad, med tanke på att det går åt en hel del handskar för mig. 100 stycken räcker max en månad.

Använder såna när jag diskar, lagar mat, städar, torkar Rockys tassar efter utevistelse, duschar sonen mm.

Eftersom jag har ett sk."husmors eksem" inuti handflatorna och jag tål inte vätska av nå´t slag, då blommar eksemen upp och det blir djupa smärtsamma sprickor inuti handflatorna.

Dessa är ju som sagt Engångs handskar, så det blir en rejäl omsättning på dem för min del.

Clas Ohlson är inget gubbdagis..Det är en butik som har så enormt många olika produkter i alla kategorier.

Mitt muffinsbleck köpte jag där,bärbara dvd´n åt lillgrabben, ljuslykta, lampskärmar, mus till datorn, kaffemuggar, galltvål som tar bort fläckar, ramar, städredskap,julstjärnor, jul ljusstakar, glödlampor, plastpåsar, påsförslutare, spikmattan likaså..och en massa annat kollijox som går åt.

Jag skulle kunna göra listan Oändlig, med en massa bra att ha saker jag köpt där under årens lopp.

Så jag kallar det en Toppen butik!!! 

Heja Classe Ohlson!   

Var är våren?

I dag snöar det...5 april, Annandag Påsk.

Ja ja, vädret går ju inte att påverka.

Men vad är det som går att påverka då?

Humöret givetvis.. Det kan vi ju påverka själva.

Men alla dagar funkar det inte, i alla fall inte för mig.

Jag Vill kunna påverka..  Men det är som en tickande bomb inne i skallen på mig.

Det dunkar, värker, slår som en klubba inne i skallen.

Synen blir dimmig och känner mig yr.

Vad sjutton är det för fel???

Ungefär varannan dag ploppar det upp som en påhälsning, en påminnelse att jag har en skalle...

Migrän kanske? Måste nog Googla på det, för jag vet inte hur migrän visar sig.

Det har hållt på så här nu en längre tid, vilket är frustrerande,

för livet blir så svårt att planera.

Satt och väntade på att läkaren skulle ringa upp mig häromdagen...

När jag svarar så säger en myndig stel stämma:

"Det händer en gång på hundra och nu blev du drabbad"..

-Vad?????

-"Lab har blandat ihop dina blodprover med någon annans, så du får komma efter Påsk och lämna nya, jag skriver in dig här vilka prover du skall lämna."

Men Puckon!!! Jag satt där i FEM j-la timmar förra gången som ett növel!

Den dagen hade jag bestämt träff hemma hos mig med en kompis vid lunch tid, men när jag satt på lab och väntade så kollade jag klockan..Skrik och Panik!! Där sitter jag och vi skulle ses hos mig om typ fem minuter...

Jag fick messa henne, då satt hon i bilen på väg till mig redan.

Så j-la typiskt.

Jag bokade in tid med kompisen och drog till lite extra på timmarna för att jag tänkte att det lär ju dra ut på tiden..som det Alltid gör i sjukvården.

Men ack vad jag bedrog mig, det blev ju tredubbla.

Svensk sjukvård är ju att antigen skratta eller gråta åt..

Jag väljer att skratta i dag...

För då blir jag i alla fall glad och glädjen

behövs i det här sunkiga vädret.

Give me sunshine baby!  

Sitter här och väntar på att Vård Centralen skall ringa..

"Mellan halv åtta och nio ringer doktorn", fick jag besked om igår..

Jaha, bara att avvakta då, för han ringer väl två minuter i nio. 

Jag som Älskar att vänta...  

Vilket urbota tråkigt väder vi vaknade till i morse!

Regnet öser ner från en öppen himmel.

Känns så där lagom roligt att vara hund ägare idag.

Dags att leta fram gummistövlarna nu när

April månad börjar sjunga upp sitt icke stämningsfulla väder/Oväder.

Visserligen har det väl varit "April väder" en bra bit tillbaka inpå mars månad oxå,men nu börjar regnet visa sig mer och mer.

Men med gumistövlar på nu, blir det nog väldigt halt att gå...

Får väl kämpa på med mina trekking kängor ett tag till.

De är ju inte hala iaf, men lite rädd att jag förstör dem i blötan...

Men idag får jag se"solen" även om det regnar..

Tänkte ta mig en sväng till Solariumet i kväll.

Det är så skönt med den värmen på min värkande kropp.

Är det bara solbrännan jag vill åt, så tar jag ett stå solarium på 8 minuter.Men nu blir det ligg solarium, för kroppen behöver värmen.

30 minuter klarar jag sällan av, tålamodet tryter...

Men 15-20 brukar funka. Men det är inte bara värmen jag vill åt.

Jag vill ju ha lite färg nu när våren är i antågande, visserligen så vill jag Alltid ha lite färg, men just den här årstiden, så känner jag mig betydligt piggare med en lite Tan färg..

Apropå Tan..

Min Älskade vovve, Rocky och jag är nog ganska lika i alla falll..

Hans färger är "Black and tan"..Jag är svarthårig och blir snart Tan.

Då blir vi två Black and Tan!  

Mina små grabbar kallar jag vovven och sonen..

De är solstrålarna i mitt liv!

Båda två är Glada, Livliga, Busiga och helt fantastiska!!!

Men namnen sitter långt inne i benmärgen..

I bland kallar jag Rocky för Jennie..Ibland för Jonas och även Alex får han heta ibland. Då får jag skylla mig själv att han inte lyssnar.  

Men som sagt var...Kärt barn har många namn...

Jovisst Är det Så! När mina barn gått på dagis, så har jag haft många olika smeknamn på dem när de sprungit emot mig och hoppat upp i famnen på mig, när jag hämtat dem.

Då kommer rent spontant det första ordet man har i skallen.

"Kärlekskropp, gohjärtat, myskusen, myspropp, mammas lilla korvbarn, grodhjärta, rottetott kropp, nassenussing,rottetott"...mfl..

Varifrån får man såna konstiga ord???  

Samma sak med de hundar jag haft-En massa olika tilltalsnamn blir det, allra helst när vi brottas och leker.

Rocky älskar att busa och brottas med mig.

En dag höll vi på och lekte, så jag hade jätte ont i ena armen,

för han har inte riktigt kommit på

Hur hårt/lätt man Bör bita när man leker...

Så det skär genom märg och ben vissa av hans bett.

Lite lustigt är det, för nu är min arm från handleden till armvecket full med blåmärken.Men det gör detsamma, vi hade ju roligt när vi lekte.

Det har vi Alltid!  Min myspropps Rocky  ....

Men han är Stark, ett rejält muskelpaket, så jag får nog ta och kämpa på att    för att bygga upp mer styrka i armarna.  

Men jag har anmält oss till en kurs, för han är en tjurig liten..stor vovve som tror att han ska få gå fram och leka med precis varenda hund vi möter...Nu köpte ju jag honom "begagnad" och det är lite svårare att lära en stor hund på egen hand, tycker jag. En valp lär man ju själv allt från början...Så vi skall börja kurs med honom nu i April månad,

känns jättebra.

http://www.amnishundhus.se/

Det mår både Rocky och vi hans flock bra av.

Då skall även barnen få gå med på dessa kurser.

Nu väntar vi på att gräsmattorna skall bli gröna och att solens strålar skall börja värma oss, det går i alla fall mot Ljusare Tider  

Men det är "Tuffa tider" ibland...

Nu väntar jag på samtalet och sen ska jag

"tuffa"mig ut i motionsspåret

med en av mina favvo killar-Rocky.

Nu är det snart Påsk, med en massa godsaker så som ägg, sill, Janssons frestelse, påskskinka mm, inte att förglömma..Barnens höjdpunkt..Påskäggen.

Till lilleman har jag köpt en klocka, en armbandsklocka.  

Han har önskat sig en sån ett tag nu, så då får "påsk haren" komma med en sån i påskägget tillsammans med karrisarna.

Dottern då? Ja, där går jag bet!

Vad fyller man upp i ett påskägg till en snart 17-årig ung dam?  

Bio presentkort kanske? Eller presentkort på nå´t annat ställe..

Ja den biten får jag jag fundera på någon dag till.

Dottern/Jennie och hennes pojkvän/Alex

firar 1 år tillsammans på söndag.

De går ju båda i gymnasiet och då är det dåligt med inkomster, för dem!

Så då kom jag på en bra idé...

Att vi föräldrar går ihop och ger dem en varsin Biosupé.

Det var hans föräldrar oxå  med på.

Så jag var och köpte det igår.

320 kr/styck kostade de och då är det

*Varmrätt, dessert+kaffe/te och en bio* på det.

La detta i ett kuvert o skrev

**Grattis på 1års dagen!**Från oss.

Jennie skulle hem till Alex efter sin Bikram Yoga och hon fick med sig ett igenklistrat kuvert som de två skulle få öppna tillsammans.

En trevlig överraskning för dem!

Givetvis hade de pratat om att "göra något" på 1 års dagen.

Men med studiebidrag kommer man inte långt, det ska räcka till så mycket annat oxå.

Så jag hoppas att vi förgyllde Deras Dag med den här gåvan!  

Underbaraste Ungdomarna i Världen!  

Ibland är det svårt att hitta den där Känslan.

Den där känslan som får oss att vilja ta tag i saker, den där känslan som stärker oss i vardagen.

Att upprepa mantrat "Fán vad jag är Bra!",

är ju egentligen en väldigt lätt sak.

Men att ta till sig av orden är svårt, många gånger.

Jag har en lapp i mitt kök, som jag ser dagligen,

flera gånger om dagen.

Där just de orden står.... "Fán vad jag är Bra!".

Jag ser den och tittar på den, säger orden och sen är de Borta!

Hur i hela fridens namn Gör man för att

Känna och behålla den känslan???  

Jag vet Inte! Jag kan Inte den biten längre.

Vet inte om jag nånsin kunnat det, när jag tänker efter.

Just i dag känner jag mig stark  

 ...Känner jag Väldigt Sällan numera.

Vet inte om det beror på att det mesta går i motgångarnas väg nu.

Vilket det gjort ett tag...

Det är tråkiga besked som avlöser varann hela tiden och jag är ju väldigt känslig som person och tar mycket illa vid mig, när tråkigheter når mig.

Förmodligen är det, det som plockar energin ur mig helt..  

Jag känner mig trött, ledsen och vemodig mest hela tiden.

Precis när jag börjar känna mig hyfsad så dimper jag rakt ner i min ensamma grop igen.

Det vänder direkt...

Vi kvinnor har en snedvriden syn på soss själva,

men egentligen borde vi alla, män som kvinnor. Lära oss att

Se oss själva med andras ögon!!!

Ja, på något vis ska jag väl Hitta tillbaka till den Inre styrka som jag har, men jag vet bara inte HUR!

Fán vad jag är Bra!...Vill jag känna....

Idag har vi både jag o lillen en ledig dag, så nu ska vi klä på oss,

traska till skogen med doggen och samla lite energi i naturen.

På eftermiddagen ska han på kalas på

http://www.drakborgen.se/

Zabina en kompis fyller 7år!  

Så nu börjar timmarna rinna iväg, dags att ta tag i denna onsdag.